Förändringens positiva och negativa sidor

Det har snart gått fyra månader sen jag började med mina nya kostvanor. För att vara ärlig så har jag slarvat och jag vet också att om jag hade skärpt till mig och rört på mig mera så hade jag sett större resultat än vad jag hittills har sett. Men jag är inte mer än människa och min filosofi har alltid varit något åt det slappa hållet. Jag har alltid haft tankesättet att man inte ska förbjuda sig själv från saker. Man ska njuta av livet men det ska heller inte gå till överdrift. Jag har ju märkt att jag mått bättre av att utesluta gluten ur kosten. Jag har upptäckt att jag är mer fokuserad när jag äter regelbundet och inte trycker i mig en massa socker. Mina leder mår bra av mindre socker i kroppen. Däremot har jag märkt att jag har haft fler aktiva sjukdomsfaser pga reumatismen men det tror jag helt och hållet beror på att min kropp genomgår en förändring eftersom jag äter annorlunda jämfört med hur jag ätit de senaste 20 (?) åren och för att jag rör på mig mer än min kropp är van vid. Men sjukdomsfaserna har varit kortare för varje gång också. Och det ser jag som något positivt. Det är ju inte så konstigt att kroppen reagerar när den genomgår en drastisk förändring. Det är positivt att min mage mår bra, att jag orkar mer och att jag är mer fokuserad och det är negativt att mina reumatiska sjukdomsfaser blivit fler men positivt kortare. Och de positiva sakerna överväger de negativa.

Jag mår bra, både till kropp och sinne, även om jag fortfarande har en lång väg att gå.